Krysippos från Soli (279–206 BC) var en framstående grekisk filosof. Han var pionjär och enligt många kanonbildande inom sådana ämnen såsom fysik, etik och inte minst logiken bakom universums axlar och människans roll däri. Han var en idog student och utvecklare inom den Stoiska Akademin, under läromästare Kleanthes. Självförtroendet var det ingalunda fel på, och en gång ska han ha sagt sin läromästare: "Ge mig principerna, så ska jag själv bevisa dem". När Kleanthes dog runt år 230 BC tog han över ansvaret över akademin. Han skrev konstant ned sina teorier och läror, och skrev sällan färre än femhundra rader om dagen. Detta resulterade i över sjuhundra verk (av vilka inte ett enda har överlevt).Krysippos tog även på sig att bevisa Guds existens.
"Om det finns något som människan inte kan producera, är den som producerar det bättre än människan. Människan kan inte producera de saker som finns i universum, som himlakroppar etc. Den som producerar dessa är sålunda överlägsen människan. Men vem existerar som är överlägsen människan, förutom Gud? Därför, finns Gud".
Jag skulle kunna fortsätta förtälja om Krysippos liv och förehavanden. Hur han t.ex. var bland de första att hävda att "ett" är ett nummer, samt hur en historiker på 200-talet beskrev det som "om Gudarna brukat dialektik, skulle de inte använda någon annans än Krysippos". Men jag inser att ni som läser nu är tillräckligt konfunderade över hur denna till synes promma herre kan anses simpel (debatten kring artikeln om "Lasse i Berget" för några veckor sedan har varit vild; prom eller simpel, simpel eller prom).
Låt mig då ta er med till dennes sista dag i jordelivet, då hans promma fasad sprack:
Krysippos.
Bjöd sin åsna på vin.
Iakttog åsnans berusade försök att äta fikon.
Och dog.
Av skratt.
/Tomas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar